Stress och ilskans effekter på barnen

Ett vanligt förekommande problem bland föräldrar i vårt rutinmässiga och hårt arbetande samhälle är stress. Stress är en riskfaktor till flera sjukdomstillstånd, såsom exempelvis migrän. Idag lider var femte kvinna och var tionde man enligt 1177 Vårdguiden (1) av migrän.  Stress ökar då båda föräldrarna arbetar och detta leder till flera negativa effekter som påverkar hemmet, bl.a. ilska. En individ som under sin arbetsdag fått stå ut med mycket press för att uppnå de högt uppsatta målen på jobbet, och kämpar för att hinna utföra sina arbetsuppgifter i tid riskerar att till slut bli utbränd. Detta har också en negativ påverkan på hemmet.

En studie utförd av det psykologiska institutet i Atlanta, USA, gjordes på 110 amerikanska familjer som hade barn mellan tre och fem år. I studien fann man ett samband mellan aktiva och busiga barn samt mödrar som lider av ilska och har för vana att höja rösten och hota barnen. Detta bemötande av modern visade sig ha en påverkan på barnens identitet och utveckling. I studien definierades busiga barn enligt följande: Otåliga barn som är envisa, trotsiga och fientliga av sig mot andra inklusive föräldrarna. Dessa kan inte varva ner från en lek förrän nästa lek eller bus måste sättas igång.

Studien påvisade att moderns uttryckta ilska genom förhöjd röst och användandet av svordomar eller negativa ord, var en bidragande faktor till barnets busighet och trotsighet. Vidare visades det även att moderns ilska hade en större negativ effekt på barnen än faderns ilska.

I dagens samhälle tar man på sig mer ansvar än vad man har kapacitet till och detta i sin tur leder till en obalans i livet. Man försöker lösa stressproblemen genom materialism. Vid planering av ens tid läggs ingen buffert, och ingen tid ägnas åt att försöka uppnå andlig ro och harmoni. Fokus ligger alltid på det materiella istället. Vi tror att inköp av fler tekniska och moderna prylar ska föra med sig en lycka som överskuggar och döljer stressen. På så sätt har inte problemet behandlats utan endast undanskymts för en kort tidsperiod.Om man för en kort stund drog sig tillbaka och reflekterade över livet, skulle man snart inse att all materialism kan försvinna på ett ögonblick och då skulle man säkerligen planera annorlunda. Man skulle satsa kvalitativt, prioritera rätt och lägga tid på rätt saker vid rätt plats.

Koranen talar om för oss att vi inte skall bära mer börda än vad vi klarar av. Allah (SWT) säger i den heliga Koranen:
Gud lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära. Det goda han har gjort skall räknas honom till förtjänst och det onda han har gjort skall läggas honom till last. Herre! Ställ oss inte till svars för glömska eller oavsiktliga fel. Herre! Lägg inte på oss en sådan börda som den Du lade på våra föregångare. Herre! Lägg inte på oss [bördor] som vi inte har kraft att bära. Utplåna våra synder och ge oss Din förlåtelse och förbarma Dig över oss. Du är vår Beskyddare! Låt oss segra över förnekarna av sanningen!” (Koranen, 2:286)

Om Allah (SWT) inte lägger en tyngre börda över oss än vad vi själva klarar av, då är det ologiskt att vi gör det motsatta mot oss själva. Det är noterbart att inom islam är både lathet och för hög belastning mycket ogillat. Islam förespråkar en balans mellan dessa. Allah (SWT) säger i den heliga Koranen:
Bind inte handen vid din hals, men sträck inte heller ut den så långt, att du får förebråelser [för slösaktig] eller [till sist själv] råkar i nöd.” (Koranen, 17:29)

När det inte strävas efter en balans i livet, riskeras hemmen och samhället att rasera. Dessvärre får barnen lida av konsekvenserna av föräldrarnas agerande och egoistiska beslut. För att uppnå balans gäller det att känna sig själv och hitta ens starka sidor. På så sätt kan man vara minst lika ambitiös men man gör det man är bra på, vilket tenderar att ta mindre tid och påverkar den psykiska hälsan positivt. Detta påverkar i sin tur även barnen positivt. Dessutom är planering av ens tid och struktur i hemmet av stor vikt. Om båda föräldrarna arbetar lider hela familjen av brist på kvalitetstid, och för att fortfarande kunna umgås måste tiden på hemsysslor spenderas effektivt. Ett sätt för att effektivisera arbetet är uppdelning av dessa hushållssysslor. För minskad stress och ökad kvalitetstid finns det tre nyckelord som borde tas vara på och dessa är självkännedom, planering och effektivisering. Den tid som idag förloras kommer aldrig komma tillbaka. Ska den då spenderas i ilska eller i kvalitetstid med barnen?

 

 

 

  1. 1177 Vårdguiden: En plattform för svenska sjukvården som drivs av alla landsting och regioner i Sverige.

 

 

 

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*